Ibland börjar dagen utan något att se fram emot
Och allt blir bara värre och värre
mörkret tynger ner dig
ingen förstår
Världen är en döv maskin utan förnuft eller mening
Ibland väntar du, och väntar och väntar och väntar
men det händer aldrig något
Underbara ting far förbi dig
Hemska öden är oundvikliga
Ibland vet du helt enkelt inte vad du skall göra
eller vem det är meningen att du skall vara
eller var du är
och dagen verkar sluta precis som den började
Men plötsligt står det där alldeles framför dig
lysande och levande, tyst väntande
precis som du föreställt dig det